Fråga: Kan man vaccinera sig när man är förkyld eller ska man avvakta?
Svar: Om man har feber över 38,5 grader bör man undvika att vaccinera sig. Skälet är att man kan riskera att få en sämre skyddseffekt av vaccinet om man samtidigt har feber då detta är ett tecken på att immunförsvaret är lite "upptaget" av den infektion och därför kanske inte "hinner" reagera gynnsamt på vaccinationen så att tillräckligt med skyddande antikroppar bildas. Någon ökad risk för biverkningar eller andra obehagligheter föreligger inte om man blir vaccinerad trots att man är förkyld.
Fråga: Jag har äggallergi. Vågar jag TBE-vaccinera mig?
Svar: Äkta äggallergi är ovanligt. Har man fått besked av läkare att man är äggallergiker skall man vara försiktig inför TBE-vaccination. TBE-viruset, som används i vaccinet, har nämligen odlats i hönsägg. Trots mycket noggranna reningssteg kan det finnas spårmängder kvar av äggproteiner som kan utlösa en allergisk reaktion. Vid osäkerhet skall man kontakta sin ordinarie läkare eller en allergolog (specialist på allergiska sjukdomar), för att diskutera om TBE-vaccination kan ges eller ej. Ibland väljer man då att ge en testdos (en liten dos) av vaccinet under särskild övervakning under betryggande former. Om misstanken är starkare kan man göra en så kallad pricktest i huden då en mycket liten mängd av vaccinet ges ytligt i huden.
Fråga: Jag äter det blodförtunnade läkemedlet Waran. Vågar jag med tanke på blödningsrisken vaccinera mig?
Svar: Vissa vacciner, som t.ex. TBE-vaccinet, ges som en injektion i en muskel (oftast överarmens utsida). Detta sätt att ge sprutan på kallas därför "intramuskulärt". Under pågående behandling med det blodförtunnande medlet Waran finns en risk för att det uppstår en blödning i muskeln i samband med injektionen. Man brukar då istället rekommendera att injektionen ges i underhudsfettet. Injektionen ges då "subkutant", vilket minskar risken för blödning. Dock kan effekten av vaccinet bli sämre om det ges i underhudsfettet (subkutant) varför det kan vara av värde att ta ett blodprov efter minst två veckor för att mäta skyddseffekten. Man kan då avgöra om eventuellt ytterligare en injektion kan behövas eller ej.
Fråga: Jag har MS (Multipel Skleros). Kan min MS försämras om jag vaccinerar mig?
Svar: Vid så kallade autoimmuna sjukdomar såsom t.ex. MS och olika reumatiska sjukdomar (reumatoid artrit, SLE med flera) kan det i vissa fall finnas en risk för försämring i samband med alla vaccinationer. Man skall därför alltid rådfråga sin behandlande läkare före vaccination för att vara på den säkra sidan. Detta gäller förstås även vaccination mot TBE.
Fråga: Jag har sensorisk hyperreaktivitet och vet inte om jag vågar låta vaccinera mig. Det går inte att få reda på vad vaccinationen innehåller och min läkare kan inte ge något råd. Jag bor i ett riskområde och vistas ofta ute i skog och mark
Svar: Jag har inte hört att det skall ha varit några särskilda problem vid TBE-vaccination och sensorisk hyperreaktivitet. Har Du inte haft problem vid andra vaccinationer så skulle jag bedöma risken som mycket liten för att Du skall reagera. Jag antar att Du fått diagnosen sensorisk hyperreaktivitet av en neurolog och då kan det för ordningens skull vara klokt att rådfråga denna doktor som ju utöver Dig själv vet mest om just Dina besvär och vad man skall tänka på.
Fråga: Har Bechterew sedan flera år. Någonstans har jag hört eller läst att reumatiker inte bör vaccinera sig. Har tagit första sprutan. Var det fel?
Svar: Nej, det var inte fel. Det är egentligen bara om man är inne i ett akut skov av sin sjukdom som det kan vara klokt att vänta en tid. Detta bland annat för att nykomna symptom kan vara svåra att tolka som beroende på grundsjukdomen eller biverkningar. Detta gäller för alla vacciner.